onsdag 5 september 2007

Att välja kärleken

Beredelseord/betraktelse på veckomässa 5 september 2007, Köpings kyrka.

Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Buden Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet. (Romarbrevet 13:8-10)


Den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen – kärleken är lagen i sin fullhet. Det är två nyckelmeningar i den här texten. Kärleken är inga tomma ord, eller ens bara en känsla. För att vara en verklig kärlek behöver den visa sig i handling. Antingen som omsorg, kanske en uppoffring för någon annans skull, en genomtänkt överraskning. Eller på ett mer allmänt plan som att ge av sin tid och engagemang för andra människor. Och som det mest grundläggande, genom att visa andra människor respekt och bemöta dem och behandla dem som människor – att älska sin nästa som sig själv innebär att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Det låter så enkelt när aposteln Paulus beskriver det. Men i verkligheten är det ju inte så enkelt.

Det går ju nämligen åt andra hållet också. Det räcker inte att göra rätt saker. Det finns ingen lista över saker man ska göra, och gör man det så älskar man. Kärleken måste visas, men den kan inte tvingas fram. Lagen, hur vi ska leva, är ingenting om den inte är grundad i kärlek. Jag tror att man kan öva sig i kärlek, men jag tror framför allt att man kan öva sig i att låta sina beslut vägledas av kärlek. När jag står i en valsituation kan jag tänka – vilket sätt att handla är grundat i kärlek? Varför gör jag det här valet – för min skull eller någon annans? Vem får ta konsekvenserna av det här beslutet?

Det går inte för en människa att leva fullständigt i kärlek eller alltid göra allting rätt. Vi är ofullkomliga människor, ibland måste vi prioritera och ibland gör vi inte det vi vet att borde eller det vi egentligen vill. Men vi kan vända oss till Gud som är kärlek. Vi kan öva oss i att leva i kärleken, både som mottagare och att ge den vidare. Och när vi misslyckas, är vi alltid välkomna tillbaka till Gud.

Andra bloggar om: , , ,

Inga kommentarer: