I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.
Går det att säga ja till något som man inte förstår? Maria måste ha varit väldigt förvirrad där. Bara att få besök av en ängel är ju något som inte händer varje dag, och så hade han dessutom en väldigt märklig fråga. Eller fråga och fråga, det är ju ärligt talat mer som ett påstående. Så vitt vi vet var Maria en ganska vanlig ung tjej, kanske inte mycket äldre än vad konfirmander brukar vara, som levde sitt liv som alla andra. Och nu står där en ängel och säger att hon är högt benånad och ska föda ett barn som är Guds son fast hon inte på något rimligt sätt kan vara gravid.
Men hon säger ändå ja. Utan att kunna överblick konsekvenserna, bara förstå att det här kommer att förändra hennes liv. Men hon förstod nog ändå på något sätt att det här var viktigt och stort och spelar roll. Och om Gud nu gett henne ett sånt här uppdrag, så fick väl Gud också se till att hon klarar av det.
Maria är en så speciell person i Bibeln och i världens historia, den som fick bli mor åt Gud själv. Men på vissa sätt är hon också alldeles vanlig. Och därför, tror jag, har hon blivit en så älskad person bland många kristna. Av alla helgon och bibliska personer är hon nog den som flest kristna både känner till och har en relation till på något sätt.
Maria sa ja utan att riktigt kunna överblicka konsekvenserna. Hon väntade inte på försäkringar och skyddsnät och en verksamhetsplan och alla kort på bordet. Hon förstod att Gud hade en uppgift för henne och klev rakt ut. Hon sa ja, och då växte Gud själv i henne. Och där är hon också en förebild för oss. Vi vet inte alltid hur och på vilket sätt Gud behöver oss. Sällan är det väl heller så tydligt att det står en ängel i dörren och talar om det för oss rakt ut. Men ibland dyker det upp människor i vår väg som behöver oss. Ibland blir det tydligt att det finns en uppgift som just jag kan och behöver göra. Ibland finns det ett behov som jag kan fylla. Ibland ser vi inte vart det kommer leda oss eller vad konsekvenserna blir. Men en sak kan vi lära oss av Maria: om vi säger ja till Gud så kommer Gud inte svika oss. Och när vi säger ja, då kan Guds kärlek växa i oss och leda oss framåt.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar